Behandling av hereditärt angioödem med WINIMED 10 (Stanozolol)

WINIMED 10 (Stanozolol) är en steroid som kan vara till hjälp vid behandling av olika sjukdomar. WINIMED 10 (Stanozolol) används vid behandling av ärftligt angioödem, som orsakar episoder av svullnad i ansiktet, extremiteter, könsorgan, tarmväggen, och halsen. WINIMED 10 (Stanozolol) kan minska frekvensen och svårighetsgraden av sådana attacker.

Hereditärt angioödem (HAE) är en ärftlig sjukdom som kännetecknas av återkommande episoder av icke klåda, icke gropiga, subkutana eller submukosala svullnader utan förekomst av urtikariella lesioner. Flera delar av kroppen kan vara involverade i dessa episoder, inklusive händer, fötter, tarmvägg, könsorgan, ansikte, tunga eller struphuvud. Detta tillstånd kan vara mycket farligt och det är därför oerhört viktigt att välja rätt behandling. Till exempel kan svullnad i svalget eller struphuvudet vara livshotande på grund av kvävning.

Vanligtvis börjar tecken och symtom på HAE under barndomen eller puberteten och kvarstår under hela livet. I allmänhet börjar attackerna med en prodromal känsla av stickningar som kan åtföljas av ett vågigt utslag utan klåda följt av en långsamt tilltagande svullnad som gradvis avtar under 48 till 72 timmar. Mer än hälften av HAE-patienterna får minst 1 orofaryngeal attack under sin livstid.

Det finns olika typer av behandling av HAE: långtidsprofylax, korttidsprofylax och behandling av akuta attacker. Det viktigaste långsiktiga målet är att minimera frekvensen och svårighetsgraden av angioödem, eftersom patienter som lider av HAE i genomsnitt utvecklar 1 till 2 svullnadsattacker per månad.

U.S. Food and Drug Administration (FDA) godkände ersättningsbehandling med C1-hämmare 2008, och profylaktisk eller långsiktig behandling av HAE förlitade sig på användningen av syntetiska 17-α-alkylerade androgener: danazol och stanozolol. Långtidsprofylax bör övervägas hos patienter som tidigare haft livshotande attacker eller allvarliga attacker mer än en gång var tredje månad.

I dubbelblinda studier var androgener förknippade med en ökning av nivån av C1-hämmare och en minskning av antalet angioödemattacker. Korttidsstudier av patienter som behandlats med försvagade androgener visade inga biverkningar. Biverkningsfrekvensen hos patienter som får långtidsbehandling är dock fortfarande ifrågasatt. Den aktuella studien gjordes för att bedöma frekvenserna av olika biverkningar av den dämpade androgenen Stanozolol i en population av patienter med ärftligt angioödem som behandlats i 20 till 40 år. Uppgifter om uppkomna biverkningar hos patienter som fortsatt behandling med Stanozolol sedan 1987 inhämtades med hjälp av ett frågeformulär. Alla patienter utvärderades genom fysisk undersökning, biokemiska analyser av leverfunktion, serumlipider, prostataspecifikt antigen och ultraljud av levern.

Den lägsta initiala effektiva dagliga dosen av WINIMED 10 (Stanozolol) var 0,5 till 2,0 mg, även om de flesta patienter uppnådde symtomkontroll och minskade dosen och frekvensen när frekvensen av attacker minskade. Behandlingsrelaterade symtom utvecklades hos 10 av 21 patienter. Avbrott i WINIMED 10 (Stanozolol)-behandlingen krävdes inte eftersom symtomen avtog med en minskning av WINIMED 10 (Stanozolol)-dosen. Biverkningarna omfattade hirsutism, viktökning, menstruationsstörningar eller postmenopausal blödning, akne och humörförändringar. Leverenzymanalyser avslöjade inga ihållande avvikelser. Ultraljud av levern hos 8 patienter visade dock 3 avvikelser som inte bedömdes vara relaterade till behandlingen. Fem patienter hade minskat antal lipoproteiner med hög densitet och 2 patienter hade förhöjda triglycerider.

Studien har visat attWINIMED 10 (Stanozolol) är ett säkert och effektivt läkemedel för långtidsbehandling av hereditärt angioödem. Under långtidsbehandlingen bör patienterna övervakas noga med rutinmässiga kliniska, biokemiska och radiologiska bedömningar.